Jag blir trött av att arbeta. Benen värker. Ögonlocken faller ner. Kroppen vill helst vila efter jobbet.
Det är sånt som gör att jag kan tycka att livet liksom tar slut, när skolan börjar. Då är det bara skolan som räknas. Skolan och jobbet går först. Allt annat sätts på sparlåga.
Och så vill jag orka göra annat också. Jag bor i en gammal lägenhet som jag har börjat renovera. Jag har inte gjort ett dugg sedan jag började jobba förra hösten. Så är det. Jag vill ju fortsätta och göra klart. Jag har en sån ambition i alla fall.
Jag ska måla fönster och element.
Kakla det sista i badrummet och byta tvättställ.
Jag ska ta bort det trasiga klingergolvet vid entrén.
Och när det är klart, så är det klart!
Så vill jag sjunga in mina sånger.
Och översätta.
Och läsa danska.
En del saker tar aldrig slut. Det ena ger det andra. Och det är bara att göra det. Annars blir inget gjort.
Igår bestämde jag mig för att börja motionera. Dricka mycket vatten. Äta frukt, inget kaffebröd. Jag fortsätter med det idag. För sen när jag har gått ner tio kilo, så är jag klar med det med. Jag önskar bara att det blev gjort på tio dagar. Allt!