9-årsdag som bloggare och hemsideägare!

beskrivning

För nio år sedan gjorde jag mitt första blogginlägg, på hemsidan som såg annorlunda ut då. Det har blivit en del inlägg sedan dess. Jag ville dokumentera vissa delar av mitt liv i en dagbok. Skriva om det vardagsnära. Visa bilder. Det har jag väl klarat ganska bra.
Ibland har jag inte haft så stor lust att skriva och ibland har jag svämmat över. Nu har jag ändå en balans i det hela, jag skriver när jag har lust. Och jag tycker om min hemsida. Den är som en del av mig, mitt offentliga jag.
Jag vet inte om jag kommer blogga alltid. Jag behöver inte fundera på sånt. Så länge jag vill, så gör jag det. Jag behöver skriva. Och det här är en kanal ut.

Den här bilden på porslinet tog jag samma vecka, som jag startade hemsidan. Sidan skulle också visa upp mitt porslin Blått band. Får se om jag kommer igång med ett nytt bildgalleri. Det gamla har inte fungerat på länge. Men jag är glad i mitt porslin fortfarande och det är det viktiga.

beskrivning

Blommor, blommor, blommor! De här tulpanerna i fina vasen, blommade för nio år sedan. Vasen finns kvar, gardinerna med. Dags att fylla på med nya blommor!

beskrivning

Snart.

I morgon, torsdag 28 februari, blir det 9-årsjubileum. Hur firar jag det? Vill jag fira? Jag är inte så bra på att fira, särskilt inte jämna år. Vilken tur att det är udda då!

There’s a kind of hush.

Med mig är det så att plötsligt kommer en melodislinga eller en sång upp i huvudet. Helt oförberett. Bara finns där. Kopplade till en känsla. En önskan. En fantasi. Det är en sekundsnabb resa jag hinner göra. Och tack vare youtube så går det lätt att hitta mina gamla favoritsånger, de jag lyssnat på i min ungdom. Oj vad många sånger jag har i mitt minne. Här är en av dem, med Herman’s Hermits:

There’s a Kind of Hush
There’s a kind of hush
All over the world tonight
All over the world
You can hear the sounds of lovers in love
You know what I mean

Just the two of us
And nobody else in sight
There’s nobody else and I’m feelin good
Just holding you tight

So listen very carefully
Get closer now and you will see what I mean
It isn’t a dream
The only sound that you will hear
Is when I whisper in your ear I love you
For ever and ever

There’s a kind of hush
All over the world tonight
All over the world
You can hear the sounds of lovers in love

So listen very carefully
Get closer now and you will see what I mean
It isn’t a dream
The only sound that you will hear
Is when I whisper in your ear I love you
For ever and ever

There’s a kind of hush
All over the world tonight
All over the world
People just like us are fallin’ love

Vinterhus.

beskrivning

Jag är i norr och väcker mitt törnrosahus en stund. Värmer bara kök och vardagsrum. Går i det lilla. Fram och tillbaka. Sover. Äter. Gör inget särskilt. Går ut och dricker te i sol och snö. Det är något särskilt. Härligt att inte frysa. Härligt att bara vara. Härligt att se solen.
Borta vid garaget är det mycket snö på taket. Det får vara. Jag är inte här för att skrapa av snö där. Det är fint att titta på. Som ett stilleben. Jag är nöjd så.

beskrivning

Minns.

Hur är det med snödjupen ute i landet? Bäst att se efter och ta mig en tur norrut innan snön smälter. Det verkar bli varmare nästa vecka. Typiskt, just till sportlovsveckan. Kanske dags att flytta sportlovet ett par veckor mot januari till? För meningen med sportlovet är väl ändå att kunna vara ute och åka skridskor, skidor och kälke? Som i gamla tider. Då hade föreningarna i kommunen ett program skolbarnen kunde anmäla sig till. Jag var ute och åkte skridskor vid Ältasjön, bussning dit och hem. Och så var jag nere i en källare i en skola och sköt med luftgevär. Hm, konstig vintersport då…
Jag kommer alltid tänka på sportlov och skytte tillsammans. Det var roliga, aktiva lov. I alla fall i mitt minne.

Gullefjun-nyheter.

Idag fick jag besked att jag har fått tillstånd från förlaget Warner/Chappell Music Scandinavia AB och rättshavarna att ha min sida om Gullefjun och det känns jätteroligt! Stort tack ska ni ha! Jag blev jätteglad för det!
Gullefjun har följt mig i många år och kommer fortsätta att finnas här och förhoppningsvis glädja barn och vuxna i många år framöver.
Gullefjun finns också på Facebook. Gå in här och gilla sidan!

beskrivning

Söndagsskoj.

beskrivning

Vad jag är glad över vintern och sällskap ut på skridskoisen. Idag åkte vi på sjön, jättebra plogat och bänkar att sitta på och byta till skridskor nära isen.
Jag lärde mig simma i den här sjön. Och elefantberget är fint att titta på både på sommaren och vintern. När jag var liten pratades det mycket om att det fanns fladdermöss i grottan. Jag har aldrig sett något där. Men läskigt var det att komma nära simmandes. Ibland simmade jag rätt över sjön. Det var simtävlingar där med. Och hopptävlingar när det fanns ett hopptorn på gamla badplatsen, där bakom mig på bilden. Jag vågade aldrig hoppa från femman. Från trean hoppade jag nog ett par gånger. Läskigt var det. Jag var nog en hoppkruka. Men aldrig en badkruka.

beskrivning

Baka baka liten kaka.

Plötsligt dök en tanke upp i huvudet. Samtidigt började snålvattnet rinna. Kroppen samalade energi att gå till köket. Det var enkelt ska jag säga. Färska ekologiska ägg i kylen och choklad, vad blir det? Chokladsockerkaka! Länge sen sist. Dags att baka!
Nu står den i ugnen och doften av choklad sprider sig vilt här hemma. Mmmmmmmmmmmmmmmmmm!

Alla Hjärtans Dag 2013.

beskrivning

Jag läste i en tidning att det här är singlarnas värsta dag. Jag kan faktiskt hålla med om det! Och jag kan vara glad ändå för alla hjärtan som finns att hålla av här i världen, inte bara en partners sällskap räknas. Nej, alla i min närmaste familj och mina kära vänner. Ni gör mig så glad och jag är tacksam för att ni finns. Hoppas ni får en fin dag i dag och alla andra dagar. Och ni andra, som jag ännu inte känner och håller av, ha det bra ni med! Kram!

Mera blommor och lite av varje.

beskrivning

Jag älskar blommor. Och ett sätt att hålla hoppet om en vår igång, är att njuta blommor. De här har öppnat sig så vackert och spretar med yttersta spetsarna på blombladen. Så fint!

Isen ligger i Saltsjöbaden. Tänk att ett islagt vatten vid ångbåtsbrygga är så orört i vintern. Och så välbesökt på sommaren. När jag var liten var jag på Gåsö. Där fick jag vara underbara sommarveckor och höra klucket mot stranden, fiska, ro, vara i ett båthus med alla dofter av trä. Jag var där i vuxen ålder för flera år sedan. Det var inte samma sak. Barndomens somrar försvinner och lever bara kvar i minnet sen.

beskrivning

Huset där tåget kraschade i Saltsjöbaden, är nu stöttat och tåget borta. Jag förstår fortfarande inte att man får bygga hus så nära ett stopp. Undrar om någon vill bo där igen.

beskrivning

Ute är det snöigt och runt noll eller några minusgrader. Igår var jag ute på stan och gick på café. Fastlagstisdag. Jag har ätit alldeles för många semlor i år och liknar en semla nu. Annars brukar det högst bli en.

Tittar på ett amerikanskt program om mobbning i skolan. Jag har ont när jag ser plågade barn och deras föräldrar. Skulden läggs på barnen själva. Det är ett sätt att hantera det på. Men det duger inte. Inte alls.

Det som håller oss vid liv…

”Så fortsätt längta, hitta mod. Våga hoppas, våga tro. Tro på drömmar, ta ett kliv, vält den värld du lever i. Och var en galning, var naiv – det är det som håller oss vid liv.”
Peter LeMarc

Ja just det ja!

Att klättra.

beskrivning

Jag njuter blommorna jag fått, en riktig blomfest. De står i ett Här och Nu och vissnar sedan. Precis som livet. De högsta höjderna i livet har jag troligen nått på vissa områden.
Jag känner mig ändå som ett litet barn, som med vilja och glädje klättrar uppåt i snöhögarna. En gång var jag i starten av livet och hade klättrandets glädje i mig själv, i hela kroppen, jag minns att jag klättrade upp och kasade ner, klättrade upp igen och kasade ner igen och så vidare. Och hur härligt var det inte att komma upp till toppen och se ut över omgivningen! Och jag, som nyexaminerad gestaltterapeut, hoppas få en hel massa år till att arbeta som terapeut och inser att jag kommer nå min höjdpunkt sent i livet där. Jag hoppas ändå ha samma nyfikenhet, glädje och vilja till att utforska höjderna och det som finns bortom bergen, som jag hade när jag var liten. Kanske finns den inte i kroppen längre alltid, men i knoppen.
Drivkraften att vara nyfiken finns hos alla, mer eller mindre. Och ha rörelsen med sig, till att klättra upp och kasa ner. Andas och bli medveten om det som är. Det är inte försent än, att utforska mötet med sig själv och andra i världen.

En till ny dag.

I går firad med blommor, till frukost bubbeldricka och danska wienerbröd tillsammans med min syster.

beskrivning

Och i dag, vad? Antagligen det vanliga. Speciella dagar är bara speciella när de står i sin egen klass. Idag fortsätter livet med mer vardag igen, även om livet aldrig mer blir detsamma som före helgen. Så är det bara. En ny dag börjar.

Idag. Här och Nu.

Idag är första dagen i resten av mitt liv.
Verkligen så.
Ingen annan dag kan fylla den klassiska meningen så mycket som nu idag.
Ingen annan mening kan fylla dagen så mycket som den.
Det fanns ett före. Nu finns ett efter.
När allt är sagt och gjort, som det blev sagt och gjort. En stor dag. Min dag.
Trots allt! Tack vare allt? blir som en pendang, med ett frågetecken.
Och jag är här nu. Framme. Den här riktigt långa resan har tagit slut. Nu är tid för vila.
Vila i mig. Andas. Vara. Ta hand om mig.
Jag är examinerad gestaltterapeut.
When All Is Said And Done, får symbolisera känslan så här på förmiddagen.