Ack, jag har massor att göra i skolan innan terminen slutar. Dessutom ska vår del av skolan packas ner och flyttas. Nya terminen börjar i nya lokaler.
Vaddå julstämning? Har ingen lugn och ro. Inget mysigt julstökande. Känner just nu ingen större glädje över jultiden, som jag brukar känna. Det kanske kommer? Advent är ju väntans tider.

Idag är det Lucia. Dags igen. Konstigt fort har det gått sen sist. Vart tog tiden vägen? Är det nu jag börjar bli gammal när jag uppfattar tiden så? Antagligen.

Har varit ute i världen igen och träffat lite glada människor ute. Ja, de var glada att se MIG såklart. Det värmer!
Och så har jag hittat en tänkbar soffa. Jag satt bra i den. Katten kan säkert också tänka sig den, behöver nog ha kattens klor kortklippta jämt och soffan täckt, när jag inte är hemma… Soffan är rätt så enkel, med fasta kuddar som inte skvalpar omkring. Ena sidan är mer rundad. Man köper olika delar. Har ben i ek som tillåter dammsugaren att komma under. Egentligen är frågan bara om den ska vara röd, beige eller brun. Något att fundera på. Det röda är varmt och välkomnande. Kan kanske skära sig mot balkongens orangebruna utanför. Brunt är tråkigare eller mildare, och kan fyllas med färger. Något att fundera på alltså.
Om jag beställer den nu, kommer den i mitten av februari. Tja… bättre då än aldrig.
Den är förresten 20 cm för lång för att stå mot fönstersidan. Ut och leta igen. En annan dag.

Vad är frihet?
Så jag ser emellan fingrarna igen
Jag släcker alla lamporna och sen
Kommer alla tusen nålarna

Ja de säger att det här är bra för oss
Vill du följa eller spikas på ett kors
För dom räknar alla dårarna

Vad är frihet? Vad är frihet?
Vad är frihet? Vad är frihet?

Så du sitter fast i bruset varje dag
Och du låtsas att din plats i kön är bra
Snart kan vad som helst förföra dig

Det finns dom som flyger fria i sin bur
Det finns fria som är fångade som djur
När allt blir tyst kan ingen höra dig

Vad är frihet? Vad är frihet?
Vad är frihet? Vad är frihet?

Å vad jag önskar att du sprang in i mig
Att du sprang rakt in i mig

För hungern kan spåra mig
Och rädslan kan såra dig

Vad är frihet? Vad är frihet?
Vad är frihet? Vad är frihet?

Text och musik: Thomas Di Leva

En ny låt att lära. En arbetskamrat tipsade om den på facebook och jag fastnar för den direkt.
Ja, vad är frihet? Jag inser att jag saknar en inre känsla ibland för saker och ting som jag trodde jag hade. Jag trodde jag kunde flyga fritt i min bur, men den illusionen kan jag släppa nu. Buren har kanske krymt eller så har jag vuxit ur den.
När kände jag mig helt fri sist? Det var nog ett tag sen.

Bäst att stanna inne en dag till. Vila. Öva mig på att äta igen. Känna julstämning? Njä… Inte just än. Jag skulle ha julbakat den här helgen, men jag känner inte för det. Inte konstigt alls. Planer kommer och går.
På tv:n finns massor av kanaler åtkomliga upptäckte jag igår av en tillfällighet. Inte för att jag bryr mig särskilt mycket, men något avsnitt av någon komedi lättar upp emellanåt. Jag blir inte särskilt berörd bara, det känns som om jag redan sett allt.
En långfilm som jag hade spelat in för några veckor sedan berörde däremot. ”Huset på Tara Road.” Fin stämning och så slutade den bra, trots skilsmässa och dödsfall.
Jag har börjat sortera och slänga i högarna av papper och tidningar på köksbordet. Tvättat lite. Packningen från senaste danmarksresan är ännu inte tömd. Annat har varit i fokus.
Men det enda jag önskar och har lust till just nu är faktiskt glass. En god gräddglass med krossad choklad i. Eller en Rocky road. Eller en smaskig pistage.

Jag har sovit hela natten som om tiden slutat existera. Plötsligt är klockan redan halv åtta på morgonen och jag hade inte stängt av tv:n eller borstat tänderna kvällen innan. Jag har helt enkelt bara somnat. Möjligen vaknade jag upp en gång under natten, men somnade om direkt utan att ha tankar i huvudet. En märklig upplevelse faktiskt. Jag hade feber och hade bara druckit en kopp te igår. Det hjälpte väl till.
Nu har febern gått ner till 37.5.
Jag har ingen lust att bläddra i min veckotidning med recept och bilder på mat. Jag mår fortfarande illa då.
Nu skulle jag gärna vilja ha någon som kom och städade hos mig. En hemhjälp. En sjukhjälp. Någon som tvättar mina mattor. Någon som dammsuger. Någon som pysslar om mig. Men det är jag som får hjälpa mig själv, så fort jag kommer till sans igen.
Vad är det jag behöver lära av den här hösten med alla sjukdomarna och svårigheterna? Att jag inte behöver vara perfekt och bäst längre? Eller att jag behöver vara perfekt och bra för att duga? Något är det.

Ena dagen på en vidunderlig julmiddag med vackert upplagd mat och allt ett julbord kan erbjuda. Vi har en duktig kock på skolan.
Idag har jag magsjuka och feber. Inte som jag hade räknat med alls. Om man nu räknar med magsjuka. Jag trodde jag skulle slippa bli sjuk. Tur att Tuva verkar ha klarat sig.

Idag är det dags igen att fylla år. Var det inte nyss det hände sist? Idag är jag borta hela dagen om allt blir som planerat. Jobbar till 17. Sedan julfest och middag på skolan.

Bästa presenten är att få vakna tillsammans med Tuva-liten. Jag önskar mig inget annat än denna mysiga morgon tillsammans med henne. Puss sötnos!

Hemma igen från Danmark. Nu är jag barnvakt. Det är jättemysigt. Hoppas föräldrarna kryar på sig och kan ta nya tag i morgon. Allt verkar lugnt. Och här hemma med Tuva är det både lugnt och rofyllt. Hon har jollrat, sprattlat och lekt. Hon är det finaste jag vet just nu. Och kisse såklart. Nu är det hans tur att få lite mat, medicin och omsorg, medan Tuvan sover.

Upp upp och iväg till Danmark. Dessa resor har jag gjort några gånger nu vid det här laget. Och kommer jag vidare på utbildningen, så fortsätter de ett par år till. Tur att jag tycker om att resa dit då.
Idag ska jag flyga ner och att komma fram till Arlanda blir en stor utmaning för mig. Dra bagaget ute. Hinna med tågen. Hinna med incheckningen. Jag är inte van med det.
Att flyga känns bättre än förut, hoppas det går bra i vinterkylan, det får gärna vara molnfritt så jag kan kika ut från min fönsterplats.
Och att sedan ta lokaltågen och hitta fram till Fredensborg, ja det fixar jag på något sätt. Svårast är att stämpla rätt antal kuponger kan jag gissa.
Har jag nu packat klart? Är biljetter och pengar på rätt ställe? Har jag med mig allt jag behöver? Matsäck? Duscha och ät frukost. Börja där.

Och sen när jag kommer hem igen, har jag en till utmaning. Jag blev bortskämd igår och fick min svärdotters gamla iPhone. Ska jag klara av att byta telefon? Svårt med ny teknik för mig.
Mest bortskämd blev jag med att få se mitt lilla barnbarn provsmaka majspuré och sitta i sin nya matstol. Det är så häftigt att få se henne växa. Hon vinner med hästlängder över tekniken! Så talar en farmor!

Bilen har fått ett nytt batteri efter akut tidsbokning på verkstaden. Som bilen är, är också jag. Plötsligt är även jag laddad och igång. Nu har jag svårt att sova. Hjärtat börjar slå dubbelslag av spänningen. Behöver nog räkna får i natt. Eller dagdrömma, innan nattsömnen kommer insvepande.

(Jag har skottat parkeringsplatsen, köpt två nya blusar, köpt en hubb, diskat två gånger, lagat mat, bakat en kaka, skrivit på facebook, sett på tv, druckit te, tvättat.)

I morgon får jag fixa teorin och packa klart.

Idag är det första advent och tomtarna tittar fram igen, tillsammans med Lucia och ängeln. Ute har det snöat hela natten så att nya ljuskedjan ute på balkongen är alldeles översnöad.

Varför kopplar det mobila bredbandet av hela tiden när det sitter i en sladd?
Varför gjorde inte Apple en dator med usb-ingångarna skilda mer från varandra, så att det mobila bredbandet kan sitta kvar när jag laddar ur kameran eller kopplar in skrivaren?
Varför är det så kallt redan nu i november? Vintern ska inte komma så här kall och skoningslös redan nu, fåglarna har det hårt ute. Och Danafågeln har det svårt inne. Hon har inte haft matlust idag alls. Ingen lust till något på eftermiddagen. Hon föll, som en fura, rätt ner i saknadens och sorgens träsk, när ännu en dörr stängdes helt oförberett. Pladask. Pang!
Varför är saknaden så stor fortfarande?
Varför kunde vi inte ha kunnat vara vänner?
Varför? Varför? Varför?
Det finns inga enkla svar utom ett:
Därför.

Tänk, jag såg en bil idag med registreringsskylten GESTALT. Ha ha… undrar vem som lagt rabarber på den skylten? Vilken kul idé, jag blev glad. Jag skulle annars gärna ha TAL på min bil, men det rullar ju redan 999 stycken såna ute. Inte lika originellt, fast kul det med för en talpedagog.
Idag har jag sett ett och annat. Vid Gamla stan sätter de upp en stor och fin julgran med pepparkaksfigurer och såna där godiskäppar i granen.
GOD HELG står det över vägbanan med gröna stora bokstäver och gröna hängen.
Jag åkte på Kungsgatan som är smyckad med fina ljuskedjor över broarna och annat. På radion pratar de om gamla sädesslag som fortfarande kan odlas.
Ute är det värsta vinterväglaget. Vad har jag i stan att göra kan jag ju undra. Och jag ska dit i morgon bitti med. Då tar jag bussen in istället. Jag kan låtsas en stund att jag jobbar i stan. Men sen får jag skynda mig ut till förorten igen. Skolbarnen väntar på att få jobba med mig.