Här är den! Äntligen! Min hammock!
Jag började drömma om en hammock förra sommaren, men då var jag för sent ute. Nu var det mitt första projekt, att ordna en jag ville ha.
Sussie i Sundsvall hjälpte mig per telefon, att mäta lådorna, så jag kunde planera för transporten. Hon tog sig tid och jag fick alla uppgifter helt utan stress. Så roligt att prata med henne med. På midsommarafton åkte jag dit. Jag fick hjälp av andra där i affären att få in den i bilen. Och så hem! Första försöket att få ihop den, på midsommarafton, gick inte bra. Jag tvivlade på att det var rätt delar. Och fattades det inte skruvar med? Beskrivningen var minst sagt svår att förstå. Inte ritar jag muttrar från sidan till exempel.
Idag ringde jag och fick prata med Sussie igen. Hon tog sig återigen tid för mig och till att kolla hur benen såg ut i en annan låda. Och de var precis lika de jag hade. Plötsligt fick jag energi att prova igen. Och hurra, nu kom jag vidare.

Tack snälla, goa Sussie! Du är bäst! Och jag med! Jag kan sätta ihop en hammock! Och tack alla uppmuntrare omkring mig på facebook. Ni är också goa! Nu ska jag ut och gunga lite. Och leta efter en mutter. Och balansera marken. Lätt som en plätt!

Jag kom igår och har egentligen bara kommit fram med kroppen. Har jag färdats för fort då?
Och här i paradiset, kissar katten i lådan, som står precis innanför dörren. Ytterdörren till trädgården står vidöppen. Men vad är väl en hel trädgård att kissa i, om man är van vid lådan.
Jag har varit i stan och handlat till helgen. Inte firar jag midsommar själv, det blir det lilla i så fall med sill, potatis och snaps. Det kan jag klara. Jag glömde köpa jordgubbar.
Jag går runt och ser allt jag kan göra. Vad pockar på? Vad kan jag klara med två armar som behöver vila? Jag ringer sjukgymnasten på måndag och hoppas på övningar som hjälper.
Solen skiner. Termometern visar 18 grader. Det blåser kallt. Det är sommar. Jag ska bara fatta det.
Och medan jag mäter utrymmet i bilen för hammocken jag ska köpa i morgon i Sundsvall och byter halvljuslampan, kommer snälle, fine grannen och undrar om något är fel. Ja, bromslampan kan jag inte klara. Den fixar han! Toppengranne!

Hemsidans wordpress är uppdaterad och jag känner inte riktigt igen mig. Jag är som en gammal hund, som vill ha det lika hela tiden. Jag blir förvirrad när jag inte känner igen mig. Och förvirring är bra, enligt gestalt, så det är bara att gå i nya riktningar nu. Nya sättet med bilder blir så här, om jag inte lär mig mer eller helt enkelt gör som förut:

Ute är det också turbulent. Stambytet kommer närmare. I sommar gräver man upp kulvertarna ute, för att byta rör. Inomhus renoveras fönstren på tredje våningen. Hos mig alltså. Och nästa år blir det rörbyte inomhus. Badrummet ska bli större och byggas om helt. I köket behöver diskbänken, arbetsbänkarna och kaklet bytas. Men inte behöver jag väl satsa på nya skåp? Det känns onödigt just nu. Men ökar värdet på lägenheten, då kanske. Jag ska inte bo här jämt.

Och så är det dags att börja packa för semestern. Jag reser norrut och behöver ha med mig böcker, en massa skrivblock, barnsaker, symaskinen, mat och lite sommarkläder. Annars har jag det mesta där. En hammock ska jag köpa med. Det blir sommarpresenten till mig själv. Och lilla barnbarnet kommer och hälsar på några dagar, hon har lärt sig säga hammock och älskar att gunga. Men husmålningen blir inte av. Hantverkaren fick inte tag på någon byggnadsställning. Hm… ja ja… jag behöver bli bra i armarna med. Det var lika bra det.
Träning är sommarens utmaning. Och att läsa. Jag har MASSOR att göra! Datorn och tv:n är riktiga tidstjuvar. Hoppas jag får jobba med terapi med. Och så ska jag förbereda drömkursen. Den ska bli så rolig att ha!
Ja, jag kan redan längta till hösten. Till drömkurs och återkomsten av Marimekkos fina, färgglada, blommiga kollegieblock med tjocka skrivglada papper. Och förhoppningsvis fina fönster.
Men först sommar. Och idag regnar det hela dagen. Ösregn. Såna dagar finns med. Till sist en länk till fina fiskgjusar i Estland: Meditativt och fascinerande i realtid. Jag såg första ungen kläckas i tordags kväll. Nu är de två. Den andra måste ha kläckts i natt eller i morse.

Det enda jag vill just nu, är att börja sommarlovet. Men än så länge är det tre-fyra dagar kvar att jobba. Suck!
Sommar. Lov. Kravlöst. Vara vaken. Sova. Gå i mina egna tankar och spår. Bara vara.
Å, detta ljuva sommarlov.

Jag har mycket att göra dessa sista dagarna före sommarlovet. Jag vill hinna vara med mina barn, mina barnbarn, mina vänner och hälsa på mamma och Lasse och Kurre med. Hur ska jag bara hinna med allt? Det får gå! Jag hoppar över personalfesten i morgon. Sen få jag ta allt från dag till dag. Och så satsa tid på mig själv med, jag har ont på många ställen just nu.
Om tre dagar är det skolavslutning. Sedan jobba tre eller fyra dagar till.
Jag ska packa saker till sommarlovet i Norrland med. Vad behöver jag ta med? Hm… Symaskinen är tung att bära. Men den är rolig att ha där utifall att jag vill sy. Och lite sommarkläder jag tycker om. Kisse och hans saker. Ska jag köpa en hammock här eller där? Också ett frågetecken. Vilken sort och var?
Och hur blir det med målningen av den sista fasadsidan? Det lovar inte gott med inflammationerna jag har. Och det vore så skönt att få det gjort. Efteråt. Men ibland orkar jag inte ens krama ur disktrasan med höger hand. Inte bra alls.
Och så göra ett eller ett par drömarbeten innan sommarlovet. En står på tur. Kanske vill fler ha hjälp att tolka en dröm? Jag vill i alla fall.
Idag har jag gjort i ordning hallen så den är ren och fin igen. Mitt äldsta barnbarn kommer hit i eftermiddag och vad ska vi så hitta på? Det ger sig. Vi är påhittiga båda två!

Och i kväll…. fest med grannarna i porten. Vi sitter ute i solen, utanför porten på gräsmattan. Jag ska ta fram bordet från källaren och lägga på en duk. Rabarberpajen är bakad. Hoppas den är god. Ska koka vanlijsås, grilla kyckling och göra en sallad med. Vi tar med vad vi vill och delar med oss av allt. Det blir annorlunda att sitta vid samma bord, istället för att bara ses i trappan någongång och snacka lite snabbt, när man går förbi. I kväll har vi inte bråttom. Och vi har säkert massor att prata om… fönsterrenoveringen, stambytet och tja… vädret!

Aj aj aj! Jag har så ont i kroppen! I dag fick jag göra en ny magnetröntgen. Kanske ligger nerver i kläm i ryggen som påverkar benen. Det är i alla fall doktorns teori. Det kan förklara att knäna viker sig ibland när jag går i trappan. Och att höger ben ständigt gör ont, ända ner i foten. Men som en sa: Du kan ju i alla fall gå och du har i alla fall två armar. Det är ju en tröst! Att kunna gå är viktigt!
Och så har jag så ont i högerarmen. Tennisarmbågen blir bara värre och värre. Ibland kan jag inte ens krama ur en disktrasa. Hur ska det här gå, att måla sista fasaden på huset i Norrland? Det bådar inte gott… Och det måste göras. Och en tand verkar vara sprucken, hoppas få en tid hos tandläkaren med innan jag reser norrut. Helst vill jag förtränga det, men vaknar jag på natten, så är det dags att gå, även om jag helst inte vill.
Jag får se om jag kan få nya piller som lindrar smärtan. Det är inga särskilt glamourösa ont-tillstånd jag har. Om det nu finns såna. Att vila mellan varven är viktigt. Inte skriva så mycket på datorn. Det blir bättre med det när skolan tar slut.
Just nu är det ungefär åtta arbetsdagar kvar. Eller sju. I morgon har jag sista lektionerna för våren. Sen är det skrivande och pappersfixande som tar vid. Ja ja… städa skåp och lådor ska jag också hinna med innan sommarlovet börjar. Och utvärdera och jobba med gemensamma uppgifter i arbetsenheten. Jag fattar inte riktigt att det redan är sjunde juni. Jag hänger inte med i tiden. Men kroppen säger: Vila!
I morgon verkar det bli fint väder. Vi ska ha fest ute, vi som bor i samma trappuppgång. Det ser jag fram emot. Men vad ska jag göra för mat? Hm… Det blir rabarberpaj till efterrätt. Och nu, tvätta. Planera festen. Och sen köra en barnstol till Farsta. Och prata med en god vän i telefon. Och se på tv. Och äta. Och…. ja ja ja…. vila!

Sverige
Sverige, Sverige älskade vän
En tiger som skäms
Jag vet hur det känns
När allvaret har blivit ett skämt
När tystnaden skräms
Vad är det som hänt

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är, var du än är

Duka din veranda till fest
För en långväga gäst
I landet lagom är bäst
Vi skålar för en midsommar till
Färsk potatis och sill
Som om tiden stått still

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är, var du än är

Regnet slår mot rutorna nu
Men natten är ljus, i ett land utan ljud
Och glasen glittrar tyst på vårt bord
Lika tomma som ord
Visst är kärleken stor

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är, var du än är
Välkommen, välkommen hit
Vem du än är, var du än är

Jag är hemma igen från Danmark och plötsligt är jag i full gång med att börja avsluta terminen med lektioner och elever. Det kom hastigt på. Jag har inte hängt med i veckorna, dagarna och timmarna. Nu är det snart sommarlov!
Alla elever ska ha sin avslutningslektion. Gå igenom sina papper. Prata gamla minnen. Vad ska sparas? Vad kan slängas? Och så ha tid till att spela något valfritt spel. Det är som om alla trådar kapas till det gamla för att ge plats till något nytt till hösten, vad det nu kan bli. Jag tänker alltid: NU ska jag vara strukturerad och NU ska jag göra något nytt och NU ska jag…. allt möjligt. Sen kommer vardagen med allt som inte hinner bli klart, planer som bara blir rörda om på ytan, högar som växer och idéer som bara fortsätter att vara idéer.
Nå, så är det att vara en kreativ människa, det kommer alltid nya idéer, jag litar på min skapande förmåga här.
Jag har idag gjort nya blanketter till lekarbetet. Det har jag tänkt göra i flera år. Nu är det klart. Kommer jag hitta nya dockskåpsmöbler i sommar då? En del saker är slitna. Jag har lika svårt att köpa ny soffa till dockskåpet som till mitt riktiga hem. Vad märkligt!
Ja ja… nu är det kväll. Kisse mår inte så bra. Han har inte fått medicin på ett dygn. Han är inte hungrig. Så är det en del dagar. Jag vill inte tro att de dåliga dagarna kommer oftare nu. Men så är det nog.

Love will set you free (av M. Terefe and S. Skarbek)

So graceful and pure, a smile bathed in light
No matter the distance, a miracle of sight
Though I should have known, I could not turn away
When faced with your beauty no reason can stay

As you kiss him in the moonlight
With heavy words I say

If you love someone, follow your heart
‘Cause love comes once if you’re lucky enough
Though I’ll miss you forever, the hurt will run deep
Only love can set you free

Trust in your dreams, run with no fear
And if you should stumble remember I’m near
As a ghost I will walk, I’ll look deep in my soul
I might find another, you gave me that hope

So as you kiss him in the moonlight
With heavy words I say

If you love someone, follow your heart
‘Cause love comes once if you’re lucky enough
Though I’ll miss you forever and the hurt will run deep
Only love can set you free

And if you love someone, follow your heart
‘Cause love comes once if you’re lucky enough
Though I’ll miss you forever, the hurt will run deep
Love will set you free…

Jag lyssnar tio sekunder på första låten i melodifestivalfinalen och blir gripen av Storbritanniens ”Love will set you free”. Den får vinna! Möjligen inte förtjust i denna oktavuppgång. Men låten var go med fin gitarr till.

Nu i sommarvärmen ville jag ha AC:n påslagen. Den fungerade inte. För tredje sommaren i rad, fungerade inte AC:n. Jag lider i bilvärmen.
Jag har haft bilen på verkstad för det både sommaren 2010 och sommaren 2011. Lagat rör, bytt packningar och kondensor två gånger. Och så ringer jag verkstaden igen och bokar ny tid till 21 juni. Suck! Tusenlapparna har flygit iväg som svalor, bara för att ha ett fungerande AC några gånger, i annars ganska svala somrar uppe i Norrland.
Nu fick jag ett infall att ringa försäkringsbolaget och fråga om krockskadan jag fick i vintras, om den kunde ha påverkat något rör till AC:n. Jodå, jag kunde få visa upp bilen igen på verkstaden. Och vad får jag veta av mannen på verkstaden? Jo, de hade bytt hela AC-systemet. Va! Det hade jag ingen aning om. Så nu är det bara att köra dit igen och få det fixat ordentligt. Hurra! Jag SKA ha ett fungerande AC! Och tiden på verkstaden i Norrland avbokas och jag slipper vänta halva sommaren på lagning.

Men när ska jag hinna med det? Hm. Ja, det är frågan. Jag behöver bilen på tisdag på jobbet. Sen ska jag till Danmark på onsdagen. Veckan efter Danmark är inte garageägaren där och han måste besiktiga bilen först. Så då blir det att:
1. Lämna bilen på tisdag eftermiddag och åka hem med bussen. Be om skjuts till busshållplatsen bara.
2. Ta med bagaget och allt på bussen till skolan på onsdag. Pust! Eller be snällaste arbetskamraten om skjuts. Flyga till Köpenhamn och sen flyga tillbaka igen på söndag kväll.
3. Åka buss till jobbet på måndagen. Det kan jag nog klara utan en massa bagage att släpa på.
4. Be om skjuts till garaget efter jobbet och vips! Åka hem med ett fungerande AC.
Sedan fungerar den för alltid i tid och evighet och jag susar fram i lagom temperatur, nöjd och glad i livets virvlar. Inga fler problem. Inga krockar mer. Bara sol och glädje! Eller hur! Så får det bli!