Mevlana Jalaluddin Muhammed Rumi var sufimästare, mystiker och poet som levde mellan
30 september 1207 och 17 december 1273.
Dikterna är ur boken Rumi – kærlighedens digter
av författaren och rumitolkaren Folmer Blume Leide
i min översättning från danskan och oftast i samråd med författaren.

Mötet mellan Rumi och Shams.
Detalj ur miniatyr från ett manuskript
på Topkapimuseet i Istanbul.

Allt började med ett rop från min krävande själ:
“Ge mig näring, för jag är hungrig, och skynda dig,
för tiden är ett skarpt svärd.”

Mitt hjärta är så litet
att det nästan är osynligt.
Hur kan du lägga
så stora sorger i det?
”Se,” svarade Han,
”dina ögon är ännu mindre
och ändå ser du världen
genom dem.”

Du förhandlar inte om kärleken
där är valet inte ditt.
Kärleken är som en spegel, som endast
reflekterar ditt inre
om du har modet
till att se det i ögonen.

Om du söker, så sök oss med glädje
för vi lever i glädjens rike.

Jag inser att den gryningen
där vi skulle mötas igen, aldrig kommer
så jag ger upp denna kärlek
lite i taget.

Men något i mig ler
medan jag säger det här, något som
skakar på huvudet och milt
kluckar: Knappast, knappast.

Din nåd säger: Kom närmare.
Din vrede säger: Dra dig tillbaka;
låt mig få veta vilken av de två jag ska lyda.

Ögonen. Du säger: Håll dem öppna.
Levern. Du säger: Låt den arbeta.
Jag nämner hjärtcentrat.
Du frågar: Vad finns då där?
Mycket kärlek till dig. Håll den för dig själv.

Det passar sig att jag inte ska sova om natten,
för i all hemlighet ger månen varje natt en kyss,
till den som räknar stjärnorna.

När du kommer tillbaka i mitt hjärta,
oavsett hur långt bort jag har förirrat mig,
ser jag mig om och upptäcker vägen.

Om du kommer vid slutet av mitt liv
då jag bara har ett andetag kvar,
vill jag sitta upp och sjunga.

Idag har jag det så
att jag inte kan skilja lasten från åsnan.
Jag har det så
att jag inte vet
vad som är taggen
och vad som är rosen.

Min Älskade har bragt mig i detta tillstånd.
Jag vet inte heller vem som är älskaren
och vem som är den Älskade.

Igår förde mig berusningen
till den Älskades dörr.
Idag kan jag varken finna
dörren eller huset.

Förra året hade jag två vingar.
Fruktan och hoppet.
Idag känner jag inte till något om några vingar,
jag vet inte hur jag ska flyga
och min rädsla är inte försvunnen.

Gå inte utan mig
Dansande i extas går du,
min själarnas själ –
gå inte utan mig.
Skrattande med dina vänner
kommer du in i trädgården –
gå inte utan mig.

Låt inte himlen vrida sig runt,
låt inte månen skina,
låt inte jorden rotera,
låt inte dagarna gå,
utan mig.

De två världarna är glädjefyllda
tack vare dig.
Stanna inte i denna världen utan mig.
Gå inte till den nästa utan mig.

Låt inte dina ögon se,
låt inte din tunga tala,
låt inte dina händer hålla något,
låt inte din själ röras,
utan mig.

Månens ljus visar himlens strålande ansikte.
Jag är ljuset, du är månen –
gå inte upp utan mig.

Taggen är skyddad av rosen!
Du är rosen, jag är taggen –
Visa inte din skönhet utan mig.

Jag är din hammare
och de små stenarna under din mejsel.
Slå inte på stenarna utan mig,
rör inte mejseln utan mig.

Å, du kungens lycklige ledsagare,
drick inte utan mig.
Å, utkik på taket,
stanna inte däruppe utan mig.

Några kallar dig kärlek,
jag kallar dig kärlekens kung.
Du är bortom alla föreställningar,
du tar mig till ställen
jag inte ens en gång kan drömma om.

Å, härskare över mitt hjärta,
vart du än går…

…gå inte utan mig.

Du är mitt hjärtas ljus
och min själs tröst.
Du är också en riktig bråkstake.

Du håller ständigt på med att fråga:
”Har du sett Gud?”
Du vet utmärkt väl
att Gud inte kan ses.

Barnens lek
Lyss till poeten Sanai, som levde isolerat:
”Lägg huvudet där du har druckit vinet.”

När en berusad irrar omkring på gatan
gör barnen narr av honom.
Han faller ner i leran.
Han går snart än på den ena sidan, än på den andra.
Barnen följer efter,
de vet inte hur vin smakar
och vet inte hur hans berusning känns.
Alla människor på jorden är barn,
med undantag av några få.
Ingen är vuxen utom den, som är fri från begär.

Gud sa:
”Världen är en lek, en barnens lek
och ni är barnen.”
Och Gud säger sanningen.
Om du inte slutar upp med dina barnlekar
hur kan du då vara vuxen?
Utan andens renhet
om ni forfarande är mitt i lust och glupskhet
och andra behov, är ni som barn
som leker samlagslekar.
De brottas
och gnider sig mot varandra men det är inte samlag!
Detsamma gäller mänsklighetens strid.
Nationernas krig är som barnens krig,
oändligt meningslösa, karaktärslösa,
löjliga och föraktliga!
Det är ett käbbel med leksakssvärd
utan syfte och helt meningslöst.

Som barn på leksakshästar, soldater som hävdar
att de rider Buraq, Muhammeds natthäst
eller Duldul, hans mula.
Era handlingar betyder ingenting,
varken den sexualitet ni har eller det krig ni för.

För hjärtats människor är visdomen det som bär;
för kroppens människor är visdomen en börda.
Den visdom som inte är från Honom,
har intet fundament.
Vänta inte tills ni dör innan ni förstår detta.
Inse att era föreställningar, era tankar,
och era sanningar är som vassrör
som barnen har skurit av och leker är hästar.

De, som älskar mystiken, har ett annat slags vetande.
Vetenskaperna är som en åsna,
lastad och tyngd av böcker
eller som en kvinnas smink.
Det försvinner.

Men om ni bär ert bagage på rätt vis,
kommer det att bli till glädje.
Bär inte er kunskap av egoistiska skäl.

Förneka era begär och viljans kraft
och ett berg kommer kanske resa sig under er.

Slå dig inte till ro med namnet HU,
det räcker inte med att bara sätta namn på det.
Vad dyker upp från namn och egenskaper?
Den förtrollande och den vackra bilden av Honom,
som ska visa dig vägen till föreningen med Honom.

Katten och köttet
Det var en gång en kverulant till hustru,
som åt allt som hennes man kom hem med,
och ljög om det.

En dag fanns det lamm till en gäst,
som skulle komma. Mannen hade arbetat i hundra dagar
för att kunna köpa köttet.

När han var ute, tillagade hans fru det
och åt det och drack vin till.

Mannen vänder tillbaka med gästen.
”Katten har ätit upp köttet” säger hon.
”Köp mer, om du har några pengar kvar!”

Han ber en tjänare hämta vågen
och katten. Katten väger tre pund.
Köttet vägde tre pund och trettio gram.
”Om detta är katten, var är då köttet?
Om detta är köttet, var är då katten?
Börja leta efter det ena eller det andra!”

”Det spelar ingen roll om du är tung och trög
eller lätt och livlig, för Messias ord står fast:
’Den som söker, han skall finna.’
Själva sökandet är en god vägvisare.
Använd all din tid till att söka,
för varje hungrande människa finner föda till sist
och härlighetens sol skall kasta sina strålar
på hans hjässa.”

Här kan du se dervischer dansa. Stockholm 2007

Jag har länge varit som död för denna världen.
Varje dag blir min kropp svagare
och snart vill den vända tillbaka till jorden.
Det är inte svårt att avstå från det här livet
eller den här världen,
men att ge upp Din kärlek,
det är svårt – nej, omöjligt.

Om du kunde bli fri från ditt eget jag
bara en gång
skulle hemligheternas hemlighet
öppna sig för dig.
Det okändas ansikte
dolt bakom universumet,
skulle visa sig
i din sinnesförnimmelses spegel.

Stäng språkets dörr
Det finns en kyss vi önskar oss
av hela vårt hjärta,
andens beröring av kroppen.

Havsvattnet tigger pärlan
om att bryta sig ut ur skalet.

Och liljan, o hur lidelsefullt
önskar den sig inte en vild älskare!

Om natten öppnar jag fönstret
och ber månen komma
och trycka sitt ansikte mot mitt.
Andas in i mig.

Stäng språkets dörr
och öppna kärlekens fönster.

Månen vill inte använda dörren,
men fönstret.

Jag är lycklig i kväll,
förenad med Gud.
Fri från separationens smärta
virvlar och dansar jag med min Älskade.
Jag säger till mitt hjärta: Låt bli att bekymra dig,
jag har kastat bort nyckeln till morgondagen.

I mitt hjärta
har du skrivit ord
med vacker handstil,
som bara Du och jag kan förstå.
Du lovade att visa
deras hemlighet en dag,
men nu förstår jag
att du bara retades med mig.

Några gånger startar jag ett rasande angrepp,
andra gånger ger jag kärlek;
jag vet aldrig, vilket ansikte du kommer möta mig med.
Du lever i mig nu och kastar min kropp
i den riktning som passar dig,
ända tills jag dör.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Vad passar väl bättre än att fira Rumis 810:e födelsedag, 30 september 2017, med nya översättningar? Jag har översatt fler dikter ur boken Rumi – kærlighedens digter, dikter och berättelser av Rumi, översatta och tolkade till danska av Folmer Blume Leide,
utgiven 2003 av Aschehoug.

Tror du jag vet vad jag håller på med?
Att jag för ett ögonblick eller bara för ett halvt ögonblick vet
vilken vers som vill ut ur min mun?
Jag är inte mer än en penna i en skrivares hand.

Var stilla! Var stilla! För kärleken
uppför sig tvärtemot det normala;
här döljer sig meningen
om du talar för mycket.

I går kväll blev jag gripen av vanvett, kärleken sprang in i mig och sa:
– Jag kommer, ropa inte, riv inte sönder dina kläder, säg inget mer.
– Å kärlek, sa jag, jag är rädd för något annat.
– Där är intet annat, sa den, var stilla.
Jag ska viska hemligheter i ditt öra, du ska bara nicka och samtycka.
Säg bara något i all hemlighet.

Fåglarna har flugit ut till friheten,
buren står tom.
Dina lyckliga sånger
gör att jag får korn på himlen.
Sluta aldrig att sjunga!

Vet du vad musiken säger?
”Kom, följ mig,
och du skall finna vägen.
Dina misstag kan också föra dig
till sanningen.
När du frågar,
kommer du att få svar.”

Som en luta

Du vilar i mina armar som en luta,
jag sjunger för dig som en älskare.
Vill du hellre kasta sten på en spegel?
Jag är din spegel och här är stenarna.

Det ser ut som om du är mikrokosmos
i verkligheten är du makrokosmos.
Grenen ser kanske ut som fruktens ursprung:
I verkligheten existerar grenen tack vare frukten.
Vilken trädgårdsmästare har överhuvudtaget
planterat ett träd
utan en önskan och hopp om frukt?
Det är därför trädet verkligen gror från frukten,
även om det ser ut som om frukten kommer från trädet.
Idén som kommer först, görs till verklighet sist –
särskilt den idén som tillhör evigheten.

Dansa, när du är helt öppen.
Dansa, när du har slitit av dig bandagen.
Dansa mitt i kampen.
Dansa i ditt blod.
Dansa, när du är helt fri.

När jag är med dig, stannar vi uppe hela natten.
När du inte är här, kan jag inte falla i sömn.

Prisa Gud för dessa sömnlösheter!
Och för skillnaden mellan dem.

Jag vände mig bort
från allt som var välbekant.
Nu är jag förlorad, och utan ett ställe att vara
vandrar jag omkring.
Som en idiot och utan musik
dansar och klappar jag i händerna.
Hur ska jag kunna leva utan Dig?
Du är överallt,
men jag kan inte finna Dig.

I detta gamla hus
har regnet bragt förruttnelse.
Mitt hjärta är i ruiner –
kärlek – kom in –
eller låt mig gå.

Idag, liksom vilken annan dag som helst, vaknar vi upp tomma och skrämda.
Låt bli att öppna dörren till studiekammaren och börja läsa.
Ta istället fram ett musikinstrument.
Låt den skönhet vi älskar, vara det vi gör.
Det finns hundratals sätt att böja sig ner på knä och kyssa jorden på.

Bortom idéerna om rätt och fel
finns ett fält. Jag vill möta dig där.

När själen ligger ner i gräset,
är världen för hel att prata om.
Idéer, språk, också ordet varandra
är utan mening.

---

Från en sida om Rumi på Facebook, kommer dessa citat:

”The closer I get, the more I see how far I am.”

”Wisdom tells us we are not worthy;
Love tells us we are.
My life flows between the two.”

”I said: What about my eyes?
He said: Keep them on the road.
I said: What about my passion?
He said: Keep it burning.
I said: What about my heart?
He said: Tell me what you hold inside it.
I said: Pain and sorrow.
He said: Stay with it. The wound is the place where the Light enters you.”

”I can be without anyone
but not without You.”

Låt oss hugga ädelstenar ur våra steniga hjärtan
och låta dem lysa upp vår väg till kärlek.

Allt började med ett rop från min krävande själ:
“Ge mig näring, för jag är hungrig, och skynda dig,
för tiden är ett skarpt svärd.”

Jag har nyligen, påsken 2019, återfunnit en podcaster av ett program från det danska radioprogrammet Tro og Eksistens från 15 februari 2009. Det är över tio år sedan programmet spelades in, men fortfarande intressant att lyssna på.
Anders Laugesen intervjuar Folmer Blume Leide, historiker, författare, gestaltterapeut, sufier och inte minst sagt Rumikännare. Upphovsrätt har ju såklart dansk radio. Men där går den inte att finna längre. Hoppas att de inte har något emot att jag lägger ut den här.
Någon kanske kan inspireras vidare av intervjun. Observera att de talar danska.

There Is A Morning Inside You Waiting To Burst Open Into Light.

---

upp till början